Hörneå bys hemsida www.becken.se
Häggströmarna på Strömsör - del 1
I en tidigare artikelserie om Strömsör berättades om Dr Carl Häggström, detta i samband med lanthushållningsskolan och vårdhemmet i Strömsör. Vem denne Dr Carl Häggström var förblev dock okänt.
Namnet Häggström är känt för handel och sågverk snarare än någon läkargärning. Den som tog reda på mer detaljer var Ann-Katrin Lagnefeldt. Ann-Katrin är född i Öre med efternamnet Lundqvist, och kvalificerar sig som en ny välkommen distansskribent till Becken-Webben, se Ann-Katrin i Öre – artikel No 1 och Jag sökte ett årtal och fann en trevlig hemsida.
Titeln distansskribent delar hon med många tidigare som bidragit med material till vår hemsida, inte minst Rune Öström med anor från grannbyn Håknäs. Både Ann-Katrin och Rune är i modern tid hemmahörande i Stockholmstrakten, Haninge respektive Rosersberg.
Vi återger här Ann-Katrins text i två delar. I den första delen berättas om familjen Häggström och deras verksamhet. I del två kommer vi stifta närmare bekantskap med Dr Carl Häggström som var den sista i "handelssläkten" Häggström. Han avslutade sitt leverne med att testamentera och ge inriktning för dels lanthushållningsskolan dels vårdhemmet i Strömsör. Båda dessa inrättningarna gav värdefulla arbetstillfällen i Strömsör med omnejd.
Bild 1. Doktor Carl Häggströms fastighet som blev Strömsörs lanthushållningsskola. Foto: Hanna Bäckman, Nordmaling.
Nedan följer Ann-Katrins text som hon skickat till Redaktionen 2024-01-29. Lite anpassning är gjord för att hålla isär alla namn på "Häggströmare" och dela upp materialet i två artiklar. Dessutom är några länkar adderade av undertecknad, och bild 2 byttes från Wikipedia till en från Västerbottens Museum.
Gunnar Engström, 2024-02-03
---ooOoo---
Häggströmarna på Strömsör
Häggströmmarna var många, kort sagt. Jag har försökt att bringa reda på namn, årtal och ägarskiften. Men som sagt, jag kan ha blandat ihop något årtal eller namn.
Mest känd var kanske dr Carl Häggström, verksam som barn-och förlossningsläkare på Pro Patria barnbördssjukhus i Stockholm. Han var född 1829 i Dalkarlså och dog 1909 i Stockholm.
Enligt vad jag läst mig till i husförhören på Dalkarlså var hans farfar Johan Häggström, född i Umeå 1776 och farmor hette Anna Caisa Tjernström f1766. Johan Häggström verkade som handelsman i Dalkarlså och startade Häggströmska Handelshuset. Son till Johan var Patron Erik Häggström (f1794- d1861). Söner till Erik Häggström den äldre var Erik Häggström den yngre (f1821, d1874 på Dalskarlså), Olof Häggström (f1828, d1888), Carl Häggström (f1829, d1909) och Nils Jakob Häggström (f1830, ingenjör). Den senare var bosatt på Dalskarlså och hölls sig helt i Bygdeå. Han omnämns inte i Strömsörs sammanhang, till skillnad från de övriga tre sönerna.
Erik Häggström den äldre, äldste sonen till Johan Häggström, övertog ledningen av Häggströms handelshus 1815. Han var gift två gånger och fick totalt fjorton barn. Många dog i barnaåren men i andra äktenskapet hade han bättre tur med sina avkommor, fyra söner överlevde. Av dem är det Erik Häggström den yngre, Carl Häggström och Olof Häggström som förekommer i kyrkböckerna i Öre, Strömsör och Håknässågen, och i de skriftliga berättelser från Öre by som jag har tillgång till.
Erik Häggström den äldre bodde enligt kyrkboken på Dalkarlså nr 1 vid början på 1820-talet. Han lär även ha byggt en herrgård på Sörbyn och huserat där. Därifrån var det nära till Öre och han förvärvade år 1835 ett mindre hemman på östra sidan av Öreälven, av en bonde i byn, men andra ord Strömsör.
I byamaterialet framgår att Erik den äldre inte var så populär hos bönderna - ”Gampatron”- som de kallade honom. Han fick även namnet ”Fjös-Vall-Erik”. Det kan ha samband med att han flyttade på en fäbodvall vid älven för att kunna hugga ner träden och få timmer till Strömsörs herrgård som skulle byggas. Det var även denne Erik Häggström den äldre som begärde laga skifte i Öre på 1850-talet. I en av byskrifterna, berättas att herrskapsfolket från Sörbyns herrgård brukade göra utflykter med skutorna från Kylören och att de hade utflykter i det gröna på Strömsör.
Herrgården var klar i 1852/1853 och överläts då av Erik Häggström den äldre till sonen, sjökapten Olof Häggström. Han hade en stor familj och en ännu större skara tjänstefolk. Jag räknade till 24 pigor och drängar under dessa år (1853-1863) i husförhörsboken.
Men efter den stora ekonomiska boomen i mitten av 1800-talet blev det sämre tider. Av husförhörsboken framgår dock att sjökapten Olof Häggström med familj bodde på herrgården fram till sin död 1888.
Efter sjökaptenens död 1888 var Håknäs sågverk ägare av Strömsör, därefter Mo&Domsjö. Häggströms handelshus försattes i konkurs efter att Erik Häggström dött 1874 på Dalkarlså herrgård. Därefter gick luften ur verksamheten och det blev konkurs några år senare.
I herrgårdsbyggnaden var fr o m år 1913 Strömsörs lanthushållsskola inrymd, den drevs av Västerbottens hushållningssällskap som fått hela egendomen i arv från Carl Häggström.
Bild 2. Erik Häggström den yngre. En bild som återfinns i samlingar vid Västerbottens Museum.
I bild 2 ses Erik Häggström den yngre (1821-1874). Han var bosatt på Dalkarlså herrgård fram till sin död i difteri. Änkan och de mycket unga barnen mäktade inte med att leda Häggströmska Handelshuset, särskilt då även en viktig rådgivare och delägare vid namn Thurdin avlidit. Konkursen var ett faktum några år senare. Familjerna som var mycket välbeställda i mitten av 1800-talet blev nu tämliga utblottade. Erik Häggström den yngre var medlem av första kammaren för Västerbottens valkrets och kallades där för Häggström i Dalkarlså.
Olof Häggström (1828-1888) var sjökapten och skeppsredare. Av husförhörsböckerna från Öre och Strömsör framgår att Olof fick överta Strömsör 1852. Han bodde på Strömsör med sin familj fram till sin död 1888. Egendomen ägdes därefter en tid av Håknäs Sågverk och sedan Mo&Domsjö. Men från 1890/1891 var Strömsör åter i Häggströmarnas ägo då Olofs bror, dr Carl Häggström köpt herrgården.
Ann-Katrin Lagnefeldt, 2024-01-29
---ooOoo---
I nästa artikel i denna serie berättas mer om Dr Carl Häggström på Strömsör.
Ann-Katrin har föredömligt givit referenser till sitt arbete, varav en del hänför sig till nästa artikel i serien:
Fotografierna: ”svenskt porträttgalleri av läkarekåren (Biografier af A Levertin).
- Svenska jägarförbundets tidskrift 49 årgång 1911, sid 94-109. Avsnittet heter Strömsörsjagten - spridda minnen från några decenniers höstjakter i Västerbottens kustland av av Erik Modin, som beskriver livet på Strömsör i slutet av 1800-talet och 1900-talets början.
- Norrland i ord och bild nr 4 årgång 1924, sid 4 -5. Där framgår att Lanthushållskolan Strömsör öppnades 20 januari 1913, och efter branden 1949 övertogs skoldriften av Levar lanthushållskola.
- Ett kompendium med bygdehistoria och som jag tror härrör från Hemvändardagarna i Öre 1980, byn var värd för detta års evenemang. Dels finns texter om Öre skrivna av Hjalmar Lundberg, född i Öre och redaktör på Västerbottenskuriren, dels historier som berättats av en kvinna född 1887, Agnes Hansson. Hon skrev ner en hel del om bygdehistoriken som hon hört från de gamla i bygden, särskilt Öre och Håknäs. Hon var en välkänd kokerska först på Håknäs skola och sedan Nordmalings skola. Därtill en handskriven skrift med olika berättelser om folk och fä i byn. Dessa berättelser handlade rätt mycket om skrock och vidskepelse, t ex den om gårdstomten Aran och inte minst, vittra.
Arkiv Digital Nordmaling/husförhör/Öre för olika perioder 1810 – 1900.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se